Sandra Birgithe

Nu smäller jag till med ytterligare ett inlägg, och alla undrar garanterat vad jag som har hänt sen sist i mitt liv. Jag har jobbat som personlig assistent, återuppptog min skolgång, sommarjobbade, sa upp mig och började skolan igen.
Jag måste säga att skolan går bra, har legat i fas ända sen jag började igen och *peppar peppar* klarat mina tentor på första försöket.

I övrig håller jag fortfarande på med hästar, rider underbara Copiar två gånger i veckan och har det sista börjat rida en häst till när ägarens tid inte helt räcker till. Så nu spenderas ännu mer tid i stallet och ingen är gladare än jag! Så nu har jag en jätte häst som tror att han är knähund, som är rädd för det mesta och mycket häst att rida och den andra är liten, mysgglad när han är på det humöret, orädd men försiktig och massa häst att hålla ihop. Dom kompleterar varandra jättebra och jag måste verkligen tänka när jag rider och känner redan nu att jag har utvecklats i min ridning.

Dansen har även fått ta en mycket större del i mitt liv, all tid och alla pengar jag har över går till det. Så nu i vinter satsar jag allt på dans, har hittat sån glädje i att dansa. Dels dansandet i sig, men också alla nya vänner man har träffat! Tyvärr ska favorit bandet lägga ner, så nu åks det på spelningar både till höger och vänster för att få dansa till dom så många gån ger det bara går.

Sen har jag gjort något som jag aldrig trodde att jag skulle våga, ett konstverk pryder numera min vänstra sida. De elfte maj i år la jag mig på tatueringsbänken. Den blev vackrare än vad jag trodde. Och nej, det finns ingen djup tanke bakom den, jag hittade designen och visste direkt att den skulle sitta på min kropp, enbart för att den är vacker.




Så nu får vi se när jag återkommer igen, vem vet?