Sandra Birgithe

Idag var det värdelöst väder uppe vid stallet, snålblåst och minus 2. Kan inte vara mycket värre, men hästen ska ju motioneras ändå. Tyvärr var det bara jag som skulle ut och rida vid tiden jag var uppe så jag förberedde mig på en resa utan dess like då Copiar inte är som alla andra hästar. Han kan vara rätt för lite vad som, allt från snö, bilar, ormbunkar eller sina egna steg. Man vet aldrig vad som händer när han är inblandad. Så när jag red ut idag var det skymning, så pannlampan var på vilket är livsfarligt i Chops ögon, likaså blåsten är ingen favorit hos honom heller men ut kom vi. Och denna fantastiska häst skötte sig exemplariskt! Han var lite spänd i perioder, men det kändes som att han litade på att jag inte utsatte honom för fara, utan sa jag att vi skulle gå så gjorde han det om än tveksamt.

Så väl tillbaka i stallet var jag lyrisk över hans uppförande, men det är nog inte så många som förstår hur stort denna bedrift är. Men jag skämde bort honom med massor av gotte, och allt han egentligen gjorde för att förtjäna det var att han betedde sig som de flesta andra hästar. Och missförstå mig rätt, jag skulle aldrig vilja ta bort några av hans egenheter, det är på grund av dem jag älskar honom. Men ibland hade det varit skönt att sitta på en häst som är rädd för samma sak varje gång. Copiar kan gå förbi samma soptunna 100 gånger, men gång 101 är den precis livsfarlig. Han har personlighet den hästen!

Älskade ChopChop