Gammal skit
Det är otroligt vad mycket ångest det kan rymmas i en liten kropp. Jag rensade mitt förråd idag och hittade gamla dagböcker som jag bläddrade i under kvällen. Det var ingen kul läsning. Det var smärtsamt. Och att det började så fruktansvärt tidigt, det har jag förträngt. På ett par ställen har jag till och med skrivit om hur illa min kropp såg ut de gångerna jag åkte på stryk. På andra ställen står det om mina ätstörningar och allt som allt så handlar det om ångest. Ångest som på nått sätt fick plats i min kropp, och i nuläget är jag helt oförstående till hur den fick plats.
Nu sitter jag med denna gamla skit i mina händer och funderar på om jag vill ha kvar det, eller om jag borde kasta dom. Jag är väldigt delad, för dom är ju en del av mig. Sen att den delen är något jag helst vill glömma skapar ju problem...
Nu sitter jag med denna gamla skit i mina händer och funderar på om jag vill ha kvar det, eller om jag borde kasta dom. Jag är väldigt delad, för dom är ju en del av mig. Sen att den delen är något jag helst vill glömma skapar ju problem...
Kommentarer
Postat av: camilla
Du har kvar erfarenheterna oavsett om dagböckerna är kvar eller inte.
Postat av: Sandra
Ja, dom kommer ju aldrig försvinna. Och innerst inne är jag glad och tacksam för det. Aldig har jag varit så stark som jag är nu, och det är helt på grund av att jag är präglad av det som har hänt.
Trackback
