Sandra Birgithe

 

(https://www.facebook.com/media/set/?set=a.457601600950462.100918.193024774074814&type=3)

Vilken kväll, Sandra är danshög fortfarande!

Jag var inte ett dugg taggad när jag åkte till Fröjden i onsdags, kände att benen hade fått nog med dans efter min helt sjukt grymma kväll i Alingsås. Men till Fröjden kom jag, efter lite bök. Det var fotboll samma kväll, så en parkeringsplats i parken kunde jag drömma om med efter en tur på Bäckalyckan så fick liten röd plats. Denna gång memorerade jag gatan och bilens placering med noggrannhet. Lyckades ju slarva bort bilen senast jag parkerade där...
Fint folk kommer sent säger man, och för en gångs skull var jag inte fin! Jag var i tid, och dansade första. Helt opepp som sagt men efter ett varv på golvet var jag fast igen. Lycka!

Dansade alla till paus, och dansade pausen med tro det eller ej. Harald hittade mig på golvet och jag kunde inte säga nej. Jag som hatar detta fenomen då jag känner mig uttittat och är livrädd för att klanta till det. Tillråga på allt var det jag som förde. Men det gick helt smärtfritt, inte klantigheter från min sida och i perioder lyckades jag till och  med glömma faktumet att vi var de enda som dansade. Däremot så funderar jag på om det syns att vi hade bytt roller så att säga? I foxxen är det ju egentligen bara händernas placering som avslöjar vem som dansar vad. Men i övrigt kan det inte vara mycket skillnad...I vilket fall så sitter förandet bättre och bättre! Nu fixar jag snurrar åt båda håll, både enkla och dubbla och nu kan jag även spinna åt ena hållet. Sandra är stolt över sig själv.



Jag och finaste Harald, och här har jag inte en aning om vem som för...Såg att min teori ovanför sket sig. Vi har ju likadan placering av armarna..men men. (lånat bilden från jsdk.se)

Efter paus gick dansandet också bra, men på grund av värmen och trötta ben passade jag på att vila en del men det gjorde mig absolut ingenting för det fanns så många trevliga människor att prata med. Tjötade lite förarteknik med Harald, och förhoppningsvis blir det en avancerad foxkurs för mig i höst.
Stod även och lyssnade en del, och Casanovas var toppen som vanligt! Dock inte lika skojfriska som vanligt, typ Casanovas light. Det var ju samma med Sannex i helgen, så vi skyller på semestertiderna ;)

Ojojoj, vilken kväll!!!!

Här på bloggen har det inte varit så mycet dans det sista (förutom Öland) men nu kommer det en liten update även på den fronten. Jag hade en så fantastisk kväll igår, den bästa på evigheter måste jag säga! Lyckades vara på golvet hela kvällen och fick inga "bottennapp" som jag gärna får på ställen där jag inte är så ofta. Sannex var toppen, dom hade skippat mycket av snacken mellan låtarna vilket jag tyckte var väldigt bra. Det sista har det varit lite väl mycket prat nämligen. Golvet var som vanligt jätte bra, dock var det var trångt, varmt och svettigt men helt underbart.

Kvällen var super ända fram till sista dansen, då jag trillade av golvet och hittade inte en karl att dansa med. Alla var bokade eller hade slutat dansa för kvällen. Och sitta sista dansen är bland det värsta man kan göra, för dom brukar vara sjukt mysiga eller helt hysteriskt roliga beroende på vilka låtar som spelas. Men som en blixt från klar himmel så var Johan ledig och Sandra blev överlycklig! Snällare och goare människa finns inte, och att han är en duktig dansare gör ju situationen helt awesome. Vi dansade den bästa och mest underbara sista dansen jag någonsin har dansat. Och han upplevde precis samma sak, vi båda var i världens dansrus och svävade på moln bägge två den hemresan.

Och nu känner ytterligare ett band igen en, men denna gången skiter jag i vilket! Pratade lite med trummisen innan jag åkte hem och han är verkligen toppen trevlig, så nu får man nog ta sig lite tid framöver och hälsa lite ibland.


Rockabilly Sandra kvällen till ära med en jätte duktig dansare, som dessutom har lovat mig flera på onsdag när det är dans till Casanovas.


Bild lånad från http://www.pixbox.se/usr_show_id207303_page0_order1.html

Jag har haft det så fantastiskt under helgen som gick! Nästan 5 dagar på Öland med dans och fantastiska människor. Startade i fredags vid lunch, blev upphämtad av N och sen bar det av. Fraån Jkpg var vi tre som åkte och redan då var bilen full av packning. Halvvägs till Öland skulle vi hämta upp nummer fyra, det blev spännande ompackning vill jag lova.

Väl på Öland var det bara att installera sig i "stugan", som i själva verket är ett stort hus, nästan nybyggt och kanon fint! Jag var först på plats av oss som inte skulle bo i nått av rummen, så jag la beslag på ett av loften och framåt kvällen när resten av folket dök upp fick jag sällskap på loftet av fina V. Blev lite konstigt att behöva sova i samma säng som en okänd människa, men på köpet fick jag en ny vän så det var bara positivt!

Fredagkvällen ägnades åt att lära mig vad alla hette, ett par av personerna var för mig helt okända några lite mer kända och ett gäng väldigt välkända. Grillade hamburgare under kvällen och hade det allmänt mysigt.

Lördagen ägnades helt åt matlagning, äta mat, sola och dansa. Lugnt och skönt, och riktig semester! Söndagen såg inte så annorlunda ut mer än att jag var fruktansvärt aktiv och var ute och promenerade runt området där vi bodde och det var så fint! Bara massa åkrar och slingrande vägar. Inget folk och inga bilar, bara lugn och ro. Grillen var igång som vanligt, och dans blev det naturligtvis på kvällen!

På måndagen började kroppen bli riktigt seg, men det var bara att förtränga, sista kvällen på Öland skulle jag bara dansa. Dagen spenderade jag, V och M i Borgholm på världens mysigaste cykelutflykt med god lunch på en uteservering, och glass som efterrätt. Mumma!
Till kvällens dans var benen ordentligt stumma, men efter första timmen dans gick det riktigt bra! Efter dansen ville jag inte gå och lägga mig, för tisdagen var hemresedag för mig :(. Men allt gott har ett slut.
Tisdagen kom, och snälla M & V körde ner mig till Kalmar, och därifrån blev det en mycket skakig bussresa på närmare fyra timmar. Ni kan tänka er hur mina ben mådde efter att varit still så länge...AJ!

Borta bra men hemma bäst sägs det, men jag vet ej tusan efter denna resan. Så för att summera Öland 2012: AWESOME!!!!


Dans innan dansen :)




Ännu mer dans

Ännu en danskväll lyckades jag trycka in, denna gången blev det som rubriken lyder, Sannex på Pumpen i Södra Vi. Världens minsta lilla skitsamhälle utanför Vimmerby, med en jätte lokal med dansgolv för både disco och dansband. Danslokalen är verkligen så trevlig! Mysigt belyst, bra golv och helt grymma vakter, ingen fylla på golvet här inte.
Kvällen var helt okej, men det saknades killar. Tjejöverskottet var på säkert 50 personer, så man fick jaga lite om man ville dansa. Men jag tog faktiskt för mig och dansade med två nya killar, den ena hade jag lite span på när jag såg honom på golvet så det hade jag goda förhoppningar på. Den andre hajnappde jag i vattenkön utan en blekaste aning om vad han var för nån. Men det gick ju bra det med. Hälften vågat, hälften vunnet!

Hemresan var spännande, vid 2 ställde klockan om sig och genast var hon tre. Förbannade jävla tidsomställningar. Jag tål dom verkligen inte, varit illamående och haft huvudvärk konstant sen dess och kommer må såhär ett par dar till tyvärr.

Och veckan var inget bra heller ur träningssynpunkt. Bara ett pass på friskis, en dans och tre ridpass...Men nu är det ny vecka med nya tag! Pepp pepp!

Jag kom iväg på foxkursen, trots att jag länge tvekade på att åka. Nya situationer är ju inte riktigt min grej, speciellt inte om jag inte känner någon. Som tur var träffade jag på Johannes och några kompisar till honom, så helt ensam blev jag inte.

Kursen var en "alla dansar med alla" kurs, så jag har äntligen lärt mig grundstenarna i att föra! Det är så sjukt svårt! Man måste ju byta stegsättning helt och hållet, framförallt så blev snurrandet väldigt svårt. Ofta klev jag in i snurren som förare, men klev ut som följare. Speciellt om jag förde killar, det blev väldigt lätt att man trillade in i sin gamla "roll". Hela helgen var fantastisk! Jag har träffat så många roliga och fina människor, och båda dagarna var fyllda med fnitter och skratt. Mitt främsta minne kommer bli första dansen med en partner, tjejerna stof på ena halvan av salen och killarna på den andra och vi alla trodde att vi skulle gå mot mitten för att htta en partner, men icke. Man skulle dansa med den som stod närmast, så killarna fnittrade rejält när de omfamnade varandra inför en sensuell fox.

Vi började med att lära oss grundsteg, sedan snurrar åt båda hållen och tillsist en massa trix såsom "ålande", sidosteg, vickningar, stopp och lite rörelser för överkroppen. Kurse gav så mycket mer än bara förarstegen, jag har blivit en bättre följare med! Harald (kursledaren) petade mycket i alla rörelser, vare sig man förde eller följde så nu känner jag att jag har tagit mina följar egenskaper till en ny nivå. Johannses och jag har dansat ihop innan, och det har gått bra men sista dansen vi tog ihop efter helgen var helt fantastisk! Snacka om att mycket kan hända på två dagar.

Jag fick även chans att dansa med Harald, som i mina ögon är en av Sveriges bästa dansare just för att han lär ut på ett bra sätt och dansar lika bra både som förare och följare. Det kräver sin dansare att dansa båda rollena så bra. Jag fick både en följardans, som var helt grym och förardans som på sitt sätt var grym. Jag är ingen vidare förare, men det var så kul att få dansa med en så duktig följare!

Så summan av helgen är: FANTASTISK!

Summan av veckan blev ett yogapass, ett eget pass, tre dagar i stallet och 20 timmar dans.

I fredags var det dags för dans igen, denna gången var det dansgala i idrottshuset i min fina hemstad! Fyra band i två olika hallar, och ni kan få gissa vilken hall jag höll mig till. Golvet var som vanligt pinsamt dåligt, så knän och höfter gjorde äckelont efter första danserna. Men jag höll igång ändå, blir värre om man är still. Banden var så bra, precis som vanligt. Älskar när man vet att man dansar till band som alltid levererar. Inga oväntade händelser här inte.

Varenda kille jag dansade med var helt awesome, finaste Daniel var på plats, drömmen från Trollhättan, hyresvärden från Götet, Johannes, Favoriten med stort F med flera. Rent dansmässigt unde kvällen inte ha blivit bättre. Satt inte en enda låt, trots att min stackars kropp skulle ha gillat det. Måste verkligen lära mig att pausa, men det är inte lätt när man har så kul!

Lite wild&crazy från min sida att åka till Skövde en torsdag, trots att klockan ringer tidigt och att sömn är en bristvara. Men dans är också en bristvara och den står högre än sömnen så off to Skövde bar det.

Som tidigare sagt så älskar jag Valhall, men igår gick dom på minus. Golvet var nog det sämsta i världshistorien, så första timmen blev det till att dansa i strumporna och lite lättare blev det när kaffet kom fram. Men ni kan nog fundera över hur illa mina strumpor luktade efter en timmes dans i kaffe...Dom sockarna åkte i soptunnan redan i Skövde. Tacka gudarna för att man är omständig och packar extra sockar.

I övrigt så var det en bra dans! Dåligt med folk, trots detta dansade jag hela kvällen och hade inga botten napp överhuvudtaget. Åkte upp med Bob och Dure så passade på att dansa en del med dom, Öring var där så vi foxade skiten ur varandra och visade verkligen vart skåpet skulle stå. Vi är helt klart bäst ;)
Shake är helt okej! Dom kan jag absout tänka mig att åka på fler gånger, har dock ingen inplanderad spelning med dom. Så som jag har fattat det så spelar de mest i mellan och norra Sverige så man får väl passa på nästa gång man kan pricka in en dans.

Vilket tryck det var igår! Jag har under min fyraåriga danskarriär aldrig varit med om något liknande. Massa människor och så många verkade vara på topp. Det klappades och tjoades omvartannat och stämmningen var ända uppe i taket. Helt grymt! Nova var bättre än vad jag kommer ihåg, men dom är fortfarande inga favoriter. Många covers och lite otakt, och ibland helt odansant takt också. Men de såg ut att gilla sitt jobb, spexade lite och var glada kvällen igenom.

Sannex var bättre än på länge! Helt lagom med spexande och glädje, och dom spelade sina absolut bästa låtar hela kvällen. Golvet var helt okej, men lite åt det sträva hållet. Fläktarna gick för fullt, fönstrerna var öppna och garderoben gick jätte smidigt. Inte mycket mer man kan kräva av en riktigt lyckad danskväll! Jo, lite dansanta karlar kan krävas med, och det fanns det lite för många av. Hann inte ens med hälften av dom jag ville dansa med. Hur långa ska kvällarna behöva vara för att man ska kunna dansa med alla man vill???

Favoriten var där, vilket resulterar i en lycklig Sandra. Hittade även en gammal danskärlek som jag inte har sett på länge, väldigt kul att hitta tillbaka till varandra! Drömmen från Trollhättan var också där, dock är han lite för poppis så fick jaga lite. Men efter en dans så förstår man att han är värd besväret! Vilken karl! Lärde även en nybörjare grunderna i fox, dock ville han att dansen skulle se bra ut, showa off inför polarna så jag fick föra. Måste säga att jag är grym! Och han var otroligt följsam för att aldrig ha dansat fox innan, all cred till honom. Daniel från Falköping hittade jag i folkvimmlet och minst en dans måste tas med honom när man har chans.

Så summan av kvällen är att jag är riktigt nöjd och kommer leva på helgens danser lääänge.

Ännu ett besök skulle ske i Ljungby och Garvaren, dock var denna gång mer i mitt "område" då kvällen skulle gå i dansens tecken. Min älskade följeslagare (eller om jag är hennes?) Malin skulle inte dansa och de andra som jag brukar åka med valde att åka och dansa i Växjö istället så det blev till att åka med lite nya människor.
Alltid trevligt! Vi startade med middag på ChiliThai, från början skulle vi vara typ 10 personer. Slutade med fyra, jag och grabbarna grus, Nicklas, Johan och Klas. Var helt klart annorlunda att vara ute och äta med folk man i vanliga fall bara pratar lite med mellan låtar eller lite i pausen. Men trevligt hade vi, gällde bara att hänga på den grabbiga stilen och hålla minen trots vissa råa skämt. 

Fyllde på med lite folk i bilarna längs med vägen och tillsut fick man syn på Garvaren igen och dansandet drog igång. Bra golv, lite lite folk och framförallt lite för lite dansant folk. Men man fick gå runt mellan kompisarna så löste det sig bra. Sannex var bra som vanligt, showade precis lagom och jag fick mina två favorit låtar spelade utan att ens behöva önska dom. Kvällen blev jätte bra, dansade med två okända och den ena var väldigt festlig. han bjöd upp mig, och jag stod upp. Vi dansade två fox och i pausen till buggen var det första han sa: "det var helvete va lång du va", lite spännande att han kom på det då och inte när han bjöd upp mig men han verkade inte tycka att det var så jobbigt för danserna gick väldigt bra.

Hemresan var ju ett äventyr... Till att börja med skulle jag köra, och som tur var hade det börjat snöa och blåsa. Samma vanliga tur som jag alltid har när jag kör. Vi fastnade en stund på Statoil för lite natta mat och sen började vi den lååånga resan hem i vinternatten. Snöandet tog i ännu mer så för första gången har jag legat i mitten av två körfält i närmare 10 mil. Men hem kom vi hela och rena, med sänggång halv 5 för mig.

Favoriten var där, och jag fick både första, sista och ett par danser i mitten så Sandra var lycklig och otroligt danskär!



http://www.fjl.se/Tidningen/Notiser/Sannex-bjuder-pa-julsingel/

Så, fantastiska fyran (Malin, Tim, jag och Dure) skulle göra Götene farligt. Helt nytt ställe för mig och då är det alltid skönt att ha med sig fina vänner. Men i slutändan blev vi bara två. Malin stackaren hade fått migrän precis innan vi skulle hämta dom, så hon  och Tim stannade hemma. Så helt plötsligt var vi bara två, men åkte det gjorde vi ändå. Vackert vinterlandskap fick vi på vägen upp, dåligt med trafik var det så resan gick jätte smidigt. Väl uppe i parken kom Dure in, men inte jag.Entrén hade låst sig...Men efter ett mindre vigt språng över avgränsningen så hittade även jag in. Parken var en riktig park, stor cafédel med små stolar och bord, stor garderob och en stor och hög scen.

Golvet var helt okej, men lite strävt. Men det problemet har jag upplevt det sista så ska se om inte det stora problemet är mina skor. Tanken är att jag ska inhandla lite silikonspray (funderar på om vanligt balsamspray kan fungera??) och se om det blir någon bättring på den fronten.

I vilket fall blev kvällen sjukt bra! Dansade de första med Dure, gick sådär. Båda var lite sega och stela efter resan upp och jag har fortfarande lite ont sen olyckan till häst. Plus att benen fick ordentligt med stryk i fredags. Men efter ett par danser var vi riktigt igång! Hittde sedan en gammal goding som jag gärna tar en dans eller två med de få gånger vi ses, och lika bra som vanligt gick det. Jag hittade ett så otroligt bra flyt i foxxen och han för helt grymt bra.

Letade sedan efter bordsgrannen, en för mig helt okänd karl men såg honom på golvet och misstänkte att vi skulle kunna dansa riktigt bra ihop men hittade honojm tyvärr inte. Men han hittade mig så allt löste sig. Så nu har jag ytterligare en danskärlek, denna gången från Trollhättan. Det blev tillochmed lite bättre än vad jag hade hoppats på! Endast foxx, men snabbfoxxen blev verkligen en snabbfoxx med massa intensivitet, musikanpassning och glädje! Vi dansade två danser innan paus och som tur var hittade jag honom efter paus, och jävlar vad det gick, ingen av oss hade nån särskild koll på hur många vi dansade men mer än två var det det kan jag lova. Tiden bara försvann, så är det när man är totalt lycklig.

Fjäskade till mig att bandet skulle spela Clown I Mina Kläder, och till min lycka så gjorde dom det. Första lugna efter paus så fick jag min önskan uppfylld.

Lyckades även lägga belsag på Jonas en vända, tyvärr vart han bokad till de efter så det blev bara en dans. Men så länge det är en så bra dans så är det helt okej att det inte blev mer. Ska leva på den ett tag tänkte jag. Till sista hittade jag Johan, och  vad det gick. Fick två lugna och sen satte Sannex igång på allvar. Om det var någon där som dansade sista och inte blev anfådd vill jag verkligen veta hur dom lyckades!

Så ännu en grym kväll är till ända och Sandra ska sova som en stock fram till det att hon vaknar.

Trots lite smärta och stelhet i kroppen och ett starkt hat mot kulturhuset så ville benen dansa. Var ju trots allt 2 veckor sen sist. Men det var inte mycket som talade för dansen...Dels lokalen, dels min kropp och banden. Har tidigare dansat till Excess och då var jag inte imponerad. Och Highlights har jag aldrig dansat till överhuvudtaget, så det skulle verkligen bli en överraskning och se hur dom var.

Det var väldigt dåligt med folk vi 19 när det började, själv var jag fashionabelt sen som vanligt, dock bara med 5 minuter så jag missade Excess första låtar. Det var någorlunda jämna par, men inga "kändisar" så jag tog tag i första bästa och startade kvällen på ett mycket bra sätt! Tyvärr var golvet lite strävt, men kaffet kom fram illa kvick så knäna och höfterna klarade sig även denna kväll.

Excess är fortfarande inga favoriter, men vad mycket bättre dom var än senast! Dock lite för "dansbandiga" för mig, men helt klart dansbart. Tyvärr var sulutet på låtarna väldigt svåra att sätta, det kändes inte som att de helt hade övat in just slut. Lite svåra att få kontakt med, men de verkade trivas och det gör mycket för upplevelsen. Ett glatt band får glada dansare.

Highlights var så bra! Dom kommer jag absolut att åka på igen, väldigt bra blanding av låtar och stil, väldidig bra takt och ett trevligt band rätt och slätt. Tyvärr hade även dom lite problem med sluten på sina låtar, men man får bara hoppas på att det blir bättre med tiden. Bandet i sig är ju ganska nytt, och sångaren har ju bara varit med sen 2011.

Så efter 6 timmars dans var Sandra mör i hela kroppen. De första tre timmarna gick bra, den fjärde gick okej och de sista två gick på ren vilja, men dansa till slut skulle jag bara göra. Trots att det var dans på hemmaplan så kände jag inte igen överdrivet många, dansade med två nya. Första dansen och sen hade jag en ung, liten kille som bjöd upp och helt ärligt så blev jag lite skraj när han gjorde nedläggningar i foxxen för jag misstänker att jag vägde ungefär 20 kilo mer än honom. Men han löste det galant! Mycket duktig dansare.

Favoriten var där och vi lyckades få sista ihop även denna kväll, lycka!

Det gick sådär med min dansfria vecka och helg. Blev ju en dans i torsdags, och bestämde mig för att det fick vara bra med det men som vanligt går mina planeringar åt skogen. Dock inget jag är missnöjd med då gårkvällen var så bra!

Även denna dans blev lite av en spontandans, Malin fick tag i mig runt lunch och berättade att hon hade bokat plats åt mig och henne i bilen som rullade från Jönköping. Den briljanta idén hade hon kommit på tidigare i helgen, men glömt den lilla detaljen att berätta det för mig. Men vad vore livet utan överraskningar, speciellt sånna som är trevliga. För en gångs skull var jag i tid! Av någon anledning brukar jag alltid vara sen till danser oavsett om jag åker själv eller med någon annan, så för första gången dansade jag till första låten.

Swings hall måste få en massa cred för att den är stor, högt i tak, någorlunda golv och framförallt sval. Dock är den rejält omysig. Tänk aerobicshall, inte så kul. Men man kan ju inte få allt som man säger. Det var lagom med folk, men ett ganska duktigt överskott av tjejer, som alltid typ, så man fick springa lite efter karlar om man ville dansa. Swing har jag bara varit på en gång innan så igår räknade jag efter och jag kände igen två killar förutom resesällskapet, så det blev ett gäng nya killar man dansade med. Och två av dom bjöd jag till och med upp, framgång för mig! Som vanligt är en kväll lite för kort, för jag lyckades inte hinna dansa med alla jag ville tyvärr.

Casanovas var grymma som vanligt, otroligt musikaliska killar och sångaren är inte av denna värld. Vilka toner han kan ta! Jag ägnade en del av gårkvällen till att leta reda på orginalen till vissa av låtarna dom kör och jag måste säga att i 90% vinner Casanovas versioner. Plus att dom har en uppsjö av egna grymma låtar, så nu går jag och väntar på att deras nya skiva släpps.

Och ett litet smakprov för er som inte alls vet vad dagens modernband spelar: http://www.youtube.com/watch?v=dFCLA99GDew

Lånad från http://casanovas.s/v3/index.asp

Gårkvällen tillbringades i fina Skövde, en riktig spontan visit men bra blev det. Vi startade igång en liten telefonkjedja vid 17 tiden och 18 var fyra glada dansare påväg.

Jag måste börja med att erkänna att jag borde ha pluggat istället för att dansa. Men livet blir inte bra om man bara har tråkigheter i huvudet, så jag tar den pluggfria kvällen med ro. Åter till Skövde, jag älskar Valhall! Smidig garderob, trapp ner till bord och stolar och sedan ett runt och bra golv. Vi var enligt uppgift 230 personer igår och det märkes inte. Fanns gott om plats att dansa på och inget knuffande överhuvudtaget, helt fantastiskt skönt!

Sannex levde loppan som vanligt och showade på bra! Lite spännande när större delen av bandet hade bytt instrument bara sådär, basisten spelade piano, keybordisten spelade bas och sångaren stod helt plötsligt med en banjo i handen. Festligt värre och otroligt musikaliska är dom. Härliga låtar och bra variation, framförallt så går buggen och foxen i olika tempon. Nått alla inte lyckas med. Fick så många fina danser, men kvällen bästa blev helt klart med Salle, fox till "one night of passion", och de släckte ner hela salen och hade endast blåaktig belysning på scen. Vilken stämning det blev! Klev av efter de sista lugna, orkade inte tagga upp igen så passade på att byta kläder och skor men så väljer de att avsluta med en lugn låt. Sångaren intar pianot och drar av en så fin avslutning, så ytterligare en gång lyckades jag dansa i högklackat. Övertalade en av reskompisarna att ta sista dansen med mig, och snäll som han är så fick jag den.

Sandra var sjukt nöjd med att hon kom iväg igår och hon är sjukt nöjd med kvällen!

Den 14/1-11 gick en era i graven. Wahlströms spelade sin sista låt och nu är det över.

Började lördagen med full panik, Sandra kunde inte bestämma sig för vilka kläder som skulle packas. Inte allt för ovanligt fenomen i det lilla huset i Hovslätt. Det hela slutade med en överfull väska, som man borde kunna ha med sig på en 4 dagars resa i alla fall, jag skulle vara borta i 24 timmar… Räknade antalet strumpbyxor till 7 stycken, snacka om att inte kunna bestämma sig. Och det värsta var att jag ändå använde samma par på kvällen som jag åkte upp i, så rent krasst hade jag inte behövt ha med mig några överhuvudtaget. Liten miss i planeringen.

Trots packningsproblemen så kom jag iväg, eller vi kom iväg är väl den rätta termen. Kryssningsligan var på nya äventyr! Resan upp gick riktigt smidigt, ingen trafik och helt okej väder och sällskapet gjorde att man stod ut, annars är inte bilåkning en av mina favorit sysselsättningar. Installerade oss på hotellet när vi väl kom fram, sen vart det fix inför kvällen. Lyxade till det med middag på Donken (läs; vi tog för lång tid på oss att göra oss i ordning så McD var det enda som hanns med…) Styrde kosan direkt till Brunnsparken, och oj vad bilar det var där! Som tur var hittade vi p-plats smidigt och med förköpta biljetter så var det bara att springa rätt in. Lokalen var sjukt stor och fin, vackert upplyst och banderoller i taket, så redan innan spelningen var igång var stämningen kanon mysig.

Wahlströms klev på och vad det jublades och applåderade! Tog första dansen med Daniel, alltid tryggt att ta första men någon man känner och som man vet att det fungerar med. Sen hittade vi ett bord som vi la beslag på som stod precis till vänster om scenen, så bra utsikt hade man när man inte dansade. Det var fantastiskt att bara sitta och kolla på alla människor som dansade och bandet som verkligen gav allt denna kväll. Tog två danser till med två andra kompisar innan paus och det gick helt okej. Väldigt mycket folk och lite gruffigt, men personligen orkade jag inte bry mig om det. Hade fullt upp med att hålla fokus på att dansa och inte bara lyssna på musiken. Under paus började man verkligen förstå att kvällen hade ett slut och det började suga lite olustigt i magen… Och det blev inte bättre av alla avtackningar som gjordes under kvällen. Man förstod verkligen hur mycket avtryck de har gjort hos folk.
Trots gruffet på golvet bestämde sig Malin och jag för att ta en lugn dans, och till bådas lycka spelade de Lovar och svär, en klar favorit låt för oss båda. Det var under den dansen jag förstod att det var sista dansen för mig, halsen blev ordentligt tjock och ögonen började bli blanka.

Intog sittplats och bara njöt av resterande timmar av kvällen, trots att obehaget alltid fanns där. Man såg så tydligt på bandet att de också började se slutet på kvällen och till de sista två lugna låtarna hörde man hur tagen sångaren var och trummisen var och torkade en tår och två mellan trummandet. Det var tungt att se och höra, och lättpåverkad som jag är när det gäller sorgligheter satt även jag och Malin och grät. När extranummrerna var gjorda fanns det inte mycket smink kvar runt mina ögon vill jag lova. När sista tonen klingade ut var det tomt i mig, sista spiken i lådan var nerslagen och nu var det verkligen slut.

Vi stannade kvar en bra stund för att få säga hejdå till alla i bandet, gladast blev helt klart keybordisten. Han hejjade jätte gott på alla, men så fick han syn på mig och Malin och sken upp och tackade till och med för senast (kryssningen), det bli ett fint minne.
Gick sen över dansgolvet och tittade tillbaka en sista gång över scenen för att verkligen pränta in att kvällen faktiskt hade hänt. Det kändes så overkligt på nått sätt, även om man hade vetat om det i flera månader.

Lånad från http://www.wahlstroms.nu/

Den 13 januari var det dags för Wahlströms näst sista spelning. Jag som på juldagen lovade mig själv att aldrig mer åka till Tranås, men vad gör man inte när dessa finingband står på scen! Kom fashionabelt sent som vanligt, missade Casanovas första låtar. Snörade på mig skorna illa kvickt och sprang till och med ut i kylan för att lämna saker i kompisens bil, allt för att komma på dansgolvet så snabbt som möjligt och slippa kön till garderoben.

Kom på dansgolvet och vart chockad över hur lite folk det var på plats! Men många bra dansare fanns det så jag var nöjd. Lyckades till och med få sista dansen med en av favoriterna, så kvällen kunde inte sluta bättre. Två lugna låtar från Wahlströms och killen jag dansade med gjorde världens snyggaste nedläggning till sista takten på sista låten. Fan så bra det kan bli ibland!

Banden var så bra, massa energi och dom verkar ha kul tillsammans. Saknade några av favorit låtar från banden, men va gör det, lycklig som få var man i vilket fall. Casanovas har verkligen växt i mina ögon sista året och har avancerat till topp 3, så dom och Wahlströms på samma scen är ju lite av en dröm. Jag och Malin hade bestämt att vi skulle vara glada denna kväll och bara ha kul och vi lyckades nästan. Filade på våra danser ihop, och foxen börjar sätta sig bra faktiskt! Värre är det med buggen...Jag är ingen bra förare, och som tur är Malin en duktig följare så det går ju ändå. Men det blev svårt att hålla humöret uppe när Casanovas tackade av Wahlströms vid sista timmen. Jag lyckades hålla minen hela kvällen och var faktiskt glad och njöt av dansen. Men för första gången på länge dansade jag inte hela kvällen, utan satt en del. Helt på eget bevåg, ville bara sitta och lyssna in alla fina låtar.  

Knäna och höfterna tog tyvärr mycket stryk på grund av att golvet var ordentligt strävt. Måste fundera på om jag inte ska börja packa ner silvertejp i väskan...

Ojojoj, nu har Sandra åkt massa bil det senaste dygnet...Fick sneryck när jag insåg att Wahlströms slutar spela nästa helg, så satte mig i bilen, drog dom första 10 milen själv, hämtade upp en kompis och tog resterande 10 milen genom de småländska skogarna för att hamna i Häradsbäck. Vi var lite sena när vi kom dit, såg typ 15 bilar på parkeringen och undrade hur fel vi var...Men vi var rätt, och tack i himelen för det! Kom in på stället och hade förväntat mig värsta partystället ala Pumpen och Siggesloge typ, men icke. Helt dött var det. Det var kanske 10 par på golvet och några öldrickare vid baren.

Mer plats till oss fick man tänka, trots att man nästan skäms pga publikstorleken. Brände av de första låtarna tillsammans med resesällskapet och kikade runt i lokalen, och visst fanns det killar som kunde dansa. Fick bara inleda övertalning med mig själv att jag måste bjuda upp, för tjejöverskott var det som vanligt. Jag slapp bjuda upp till en början och dansade med ett helt gäng nya killar innan paus, och bra gick det. När pausen väl kom var den välbehövlig, benen var ordentligt trötta! Passade på att prata lite med bandet och fick en lektion i att man inte ska vara nykter på båtar ;)

Efter paus hade det dykt upp lite mer folk, men mer än 50 dansare var vi nog inte på hela kvällen...Och tjejöverskottet blev bara större ju längre kvällen led så Sandra lyckades bjuda upp! Började med en kille jag har sett ute endel och kände på mig att våra dansstilar skulle passa, och det gjorde dom. Lycka, lycka, lycka. Hittade även Drömmen från Helsingborg, som jag har velat bjuda upp dom sista åren men aldrig vågat. Äntligen lyckades jag och han är verkligen drömmen med stort D! Världens mjukaste och mysiga fox, och bugg som bara går att drömma om.

Mitt lilla land Danslycka!

Så, ännu en dans är avklarad. Och bra var den, till viss del.
Hamnade i kö direkt för att betala, hamnade i kö i garderoben, då det inte fanns någon personal i den. Men tillslut så dök det upp lite ordingsvakter som fick agera klädhängare. Väl uppe på golvet var det nästan tomt och jag var enorm förvånad. Enligt (den enda sanningen) FB var det närmare 200 personer anmälda. Vid en "vanlig" dans är snitten runt 80 anmälda. För en gångs skull var arrangörerna beredda på att det var danskväll, så fläktarna gick för fullt och fönstrerna var öppna redan till första dansen. Så skönt!

Tog inte lång stund innan golvet var fullt av dansare, så att hitta någon att dansa med var inget problem! Jag klev av golvet en gång på hela kvällen, och det var helt självvalt. Hittade min danskärlek från skåneland vilket gjorde att kvällen blev ännu bättre. Tyvärr är Voyage ett skitband på ren svenska. Så mycket orena toner, osynkade slut, dåliga låtar och någon tempovariation fanns inte. Så när de spelade var det det lugnt och skönt på golvet. Många klev av och i med det dåliga tempot fanns det gott om plats.

Casanovas var lika grymma som vanligt, om inte lite bättre till och med. Vilken stämmningshöjare det var när de klev på! Man märkte verkligen hur alla taggade till lite extra. De har så många bra låtar, och tempovariationen är bra till 90%. Är det fox så är det lugnt och mysigt, och i buggarna bränner de av låtar så att det står härliga till!